Finansinspektionen har meddelat att banker ska få möjlighet att erbjuda sina bolånekunder undantag på amorteringskraven till en begränsad tid framöver. Finansinspektionen motiverar sitt förslag med anledning av coronapandemin som slår hårt mot Svensk ekonomi och arbetslöshet förväntas stiga till 9 procent under 2020. Svenska hushåll är högt belånade trots att finansinspektionen de senaste åren vid två tillfälle skärpt kraven till nya bolån för att minska risker för banker och hushåll vid eventuella kriser. I nuvarande reglering finns möjlighet till banken att godkänna amorteringsfrihet om hushållen förlorar inkomst på grund av sjukdom eller arbetslöshet.
På grund av kraftig nedgång i svensk ekonomi i spåren av coronaviruset föreslår FI att samtliga låntagare har möjlighet att ansöka om tillfälligt amorteringsfrihet.
Banken skulle utifrån en bedömning om hushållens betalningsförmåga bestämma själva om undantag till amorteringsfrihet.
Amorteringsundantaget är tänkt att börja gälla från den 14 april och fram till och med juni 2021 då kommer att utvärderas läget i svenska ekonomi på nytt.
För att kunna få tillfälligt amorteringsundantag måste låntagare ansöka själv till sin långivare.
För bolån kan man slippa tillfällig amortera upp till 12 månader och en del banker erbjuder amorteringsbefrielse upp till 6 månader till sina kunder som har lånat pengar till konsumtion. Räntan dock betalas som vanligt oberoende av lånetypen
Vid det extrainsatt penningpolitiska mötet igår fattade riksbanken beslut om nya åtgärder för att stödja den ekonomiska utvecklingen.
Från ett pressmeddelande framgår att riksbanken vill säkra kreditförsörjning till företag och privata personer genom att säkra ytterligare likviditeten till finansiella system.
Riksbanken kommer att stödköpa värdepapper upp till 300 miljarder kronor. Köpen av värdepapper kommer att baseras på behoven och kommer att inkludera bostadsobligationer, stats och
kommunvärdepapper.
Kommersiella banker erbjuds möjligheten att veckovis låna pengar mot säkerhet med tre månader löptid mot ränta på 0,20 procent över styrränta,samtidig sänks ränta till krediter över natten från 0,75 procent till 0,20 procent.
Riksbanken vidare ökar flexibiliteten i samband med säkerheten som ställs till krediter och ger möjlighet att bostadsobligationer används som kreditsäkerhet.
Riksbanken anser att coronapandemin kommer oundvikligen innebära negativa effekter på ekonomi och genom de här nya åtgärder vill tillföra likviditeten till det finansiella systemet och trygga kreditförsörjning genom kommersiella banker till företag och att konsumenter kan låna pengar snabbt till låg ränta för att stimulera efterfrågan i den svenska ekonomi.
Hur länge krisen kommer att fortgå är svårt att bedöma i nu läget därför riksbanken utesluter inte ytterligare åtgärder för att stödja Svenska ekonomi framöver.
På sitt extrainsatt penningpolitiskt möte i torsdag beslutade Riksbanken att ställa ut 500 miljarder kronor i lån till företagen. Pengarna kommer att vara tillgängliga till icke-finansiella företag med verksamhet i Sverige . Företag kommer att kunna låna pengar via banker med rörligt ränta baserad på Riksbankens reporänta som är för närvarande 0 procent. Löptid på lånen blir två år.
Här bär man nämna att pengarna är öronmärkta för att hjälpa företagens finansieringsbehov under krisen i corona spåren.
Riksbanken bedömer att coronaviruset kommer att påverka negativt ekonomiska aktiviteten på den svenska marknaden och är bered att använda alla verktyg som står till Riksbanken förfrågande för att hjälpa företagen med kreditförsörjning.
Efter Riksbankens räntehöjning i december flera Svenska banker hade höjt listräntor på sina lån nu skriver SBAB i ett pressmeddelande om att banken höjer ränta på bolån. Det handlar om bankens listränta som höjs för 0,05 procentenheter och är nu 1,74 procent för lån med bindningstid 1 till 5 år och 0,10 procentenheter på lån med bindningstid på 3 månader. Det lägsta ränta som SBAB erbjuder sina kunder för grönt bolån blir efter höjningen 1,29 procent. Grönt lån innebär: Belåningsgraden högst 60 procent av bostads marknadsvärde, lånebeloppet om mins 1 miljon kronor och bostaden ska ha energiklass A eller B.
Efter riksbanken har fullföljt sina planer på styrräntan höjning på 0,25 procent på sin sista räntemötet den 18 december kommer nu signaler om räntehöjning på bolån från de storbanker.
Först ute är Nordea och Handelsbanken.
Nordea höjer ränta på bolån med bindningstid på 3 månader med tio punkter från och med idag.
Den nya listräntan på Nordeas bolån blir 2,29 procent.
Handelsbanken har meddelat räntehöjning på 0,25 procentenheter . Den nya 3 månaders rörliga listränta blir 2,5 procent till handelsbankens bolånekunder.
De storbanker har fortsatt goda marginaler på lånesidan trots den senaste höjning av styrräntan därmed finns utrymme för banker att behålla oförändrad ränta på sina lån. Kunder har därmed förutsatt bra förhandlingsläge genom att ställa banker mot varandra. De nya aktörer som har kommit på svenska lånemarknader de senaste åren gör det möjligt till låntagarna att ställa tuffare krav på sina banker.
Med dagens räntehöjning på 0,25 procent avslutas en tid med minus reporäntan som varade i flera år. Minusränta gjorde möjligt att låna pengar billigt vilket bidrog till ökade skuldsättning och stigande bostadspriser. Högre reporänta kommer att återspegla sig genom låntagarens högre räntekostnader på befintliga lån och krediter men reporänta på 0 % är fortfarande väldigt lågt sett ur historisk perspektiv och den innebär ingen dramatiskt ökning på ränteutgifter för de flesta låntagare.
Ingenting talar för att nästa år kommer en till räntehöjning på grund av tydlig avmattning i svenska ekonomi och prognoser för inflation ligger under inflationsmålet på 2 procent vilket gör att en räntehöjning nästa år framstår som osannolikt.
Bundet eller rörligt ränta, är en fråga låntagare funderar över väldigt ofta. Svar på den här fråga beror i första hand på ekonomiska marginalen man har. Kan man klara några punkter högre ränta och dessutom har en ekonomisk buffert på 2 till 3 procent är det ingen mening att binda ränta. Ingen talar just nu för att nästa år kommer nya räntehöjningar . Bunden ränta har sina fördelar genom att låntagare för en överskådlig tid har kända räntekostnader men att bryta ett sådant lån kan kosta mycket pengar .
Riksbankens räntebeskedet blev ingen överraskning, reporäntan lämnades kvar på -0,25 procent. Senaste ändring av reporäntan hade sket den 19 december 2018 då den höjdes från dåvarande -0,5 procent till – 0,25 procent. Riksbanken också konstaterar att det finns ett snabbare avmattning i den svenska ekonomi än väntad men att det inte tyder på ett riktig lågkonjunktur vare sig i Sverige eller omvärlden. Tidigare planen på en räntehöjning upp till 0 procent i december dessutom förblir sannolikt enligt riksbanken trots att inflationstakten sjunkit något senaste månader.
Kvartalsrapporter från de stora svenska banker visar fortsatt högt lönsamhet på deras verksamhet.
Vinstmarginaler rör sig mellan 12 och 15 % vilket är nästan dubbelt så högt jämfört med den genomsnittliga vinsten bankerna redovisar i andra Europeiska länder.
Svenska banker hade haft väldigt gynnsamt läge senaste åren på svenska finansiella marknaden
trots låga räntor.
Svenska ekonomi var god och arbetslöshet låg vilket resulterat med höga bostadspriser och bidråg till lönsamhet på bankernas utlåning trots konkurrensen från uppstickare som hade tagit över en del av bolånekakan. Konsumentkreditmarknaden hade varit bra inte minst för finansbolag som hade specialiserat sig på snabblån och privatlån vars affärsidé baseras främst på den digitala tekniken med fokus på effektiva ansökningsprocessen och snabba utbetalningar .
Konsumenter hade haft möjlighet att låna pengar med låg ränta hittills men den här rapporterna visar att bankerna baddar i pengar och att det finns gott om utrymde för att låntagare förhandla sig ytterligare räntesänkning.
Rörelseresultat för två stora Svenska banker har offentliggjorts idag och resultatet blev i linjen analytikerna hade förutspått.Vinst minskning beror främst på ökade kostnader och lägre tillväxt på bankernas bolån .
Swedbank redovisade en vinst på 6|552 miljarder kronor för andra kvartalet detta är lägre för 767 miljoner kronor jämfört med samma period föra året. Utdelningspolicyn sänks från tidigare 75 till 50 procent av vinsten.
Handelsbankens vinst minskar till 5 350 miljarder kronor för andra kvartalet. Detta var vinstminskning på 870 miljoner kronor jämfört med samma period 2018 .
Banken stänger sitt kontor i Polen på grund av dålig lönsamhet .
Sedan sista riksbankens räntemöte i april har det inte hänt något som talar för en räntehöjning, så förhandsprognoserna på finansmarknaderna hade rätt även den här gången. Beskedet som kom från riksbankens direktion är att utvecklingen i omvärlden och Sverige följer tidigare prognoser och att förutsättningar för att nå inflationsmålet på 2 procent finns kvar.
Riksbanken noterar också att oro för att fortsatta handelskonflikter finns kvar vilket kan försvaga konjunkturen. Den osäkerheten gör att räntorna sjunker överlag och de förutspår att ränteläget globalt kommer att förbli lågt framöver.
Riksbanken direktion var enig i beslutet att den sedan tidigare planerade låneränta lämnas oförändrad vilket indikerar en räntehöjning i slutet av året eller i början av nästa år. Beslutet att lämna kvar den planerade räntebana påverkar kursen på svenska kronan som stärks både mot dollar och euro.
Prognosen för tillväxten justerades upp från tidigare 1,7 till nu förväntade 1,8 procent men väntas sjunka nästa år enligt nya prognosen till 1,6 procent. Om det verkligen blir en räntehöjning i december enligt den planerade räntebanan beror på ECB agerande som kommer med räntebesked i slutet av Juli.
De svaga inflationssiffrorna gör att riksbanken troligen skjuter fram planer på kommande räntehöjningar vilket är en av få faktorer som gynnar låntagarens ekonomi just nu. Löntagare ser värdena på sina reallöner minska trots lågt inflationstryck i svensk ekonomi vilket vi konsumenter märker mest om vi exempelvis bokar en semesterresa utomlands. Om vi ska ta ett lån med låg ränta för att finansiera vår semester utomlands blir det dyrare än vad vid vant oss vid på senare år trots det gynnsamma lånet. Problemet är att den svenska kronan har försvagats kraftig på senare tid mot de viktiga utländska valutorna, främst dollar och euro. Här behövs det nämnas att oljepriserna har rusat upp 30 procent på senare tid trots lägre BNP tillväxt i världen, vilket höjer våra resekostnader. Det här gör att vi måste använda mer av semesterkassan för att få samma varor och tjänster jämfört med tidigare år eller helt enkelt minska våra konsumtion i sin helhet.
Snabblåns branschen har på senare år expanderat kraftigt. Flertalet låneföretag har använt sig av väldigt aggressiva marknadsföringskampanjer och höga räntor som ibland överstiger 50 procent och kan leda låntagare in i en skuldfälla som de sedan inte kan ta sig ur . Nu vill regeringen komma åt problemet och föreslår räntetak på snabblån som inte får överstiga 40 procent av referensräntan. Vidare föreslår regeringen ett tak på den totala lånekostnaden som innebär att alla kostnader knutna till lånet såsom räntor och avgifter inte får överstiga själva lånebeloppet.
Från och med den 1 mars träder det nya amorteringskravet för nya låntagare i kraft. Banker kommer att tvingas ta hänsyn till den nya bolåntagarens inkomst. Alla nya bolåntagare vars bostadslån är 4,5 gånger större än deras årsinkomst kommer att behöva amortera ytterligare en procent. Tillsammans med den tidigare skärpningen av bolån innebär detta att den nya låntagaren, vars bolån överstiger 70 procent av fastighetsvärdet, kommer att behöva amortera 3 procent årligen. Enligt finansinspektionens uppskattning kommer det nya amorteringskravet att påverka omkring 14 procent av ny låntagare.
Det finns oro för hushållens stigande skulder. Finansinspektionen tog det första beslutet 2016 att ställa amorteringskravet på 2 procent för bolåntagare vars bolån överstiger 70 procent av bostadsvärdet. Nu ställs ännu hårdare krav på nya bolån för att komma åt skenande hushållsskulder.
Enligt Svensk Mäklarstatistik under förra månad sjönk priserna på bostäder med 1,5 procent, varv bostadsrätter tappade 1,9 procent och priserna på villor gick ner 1,3 procent. Orsaken anses främst vara ett stort utbud av dyra, nyproducerade bostäder som i sin tur influerar den begagnatmarknaden vars säljare inte accepterar lägre priser. Samtidigt har färre potentiella köpare råd att ta stora bolån, och andra är beroende av att först sälja sin nuvarande bostad innan de skulle kunna köpa ett nytt. Alla faktorerna leder till en trögare bostadsmarknad.